Nästsista dagen
Hola sista gången från Paradis2
Fast inte är det ju sista gången eftersom jag flyttar hit igen i oktober. Nu har jag samlat mig och insett att mitt liv kommer att vara så här; halvt år i båda paradisen. Avsked hör livet till och det ska nog bli underbart att träffa nära och kära. Felicia har varit rätt otålig de senaste veckorna när vi avslutat våra samtal, och sagt att jag måste komma hem imorgon. Nu kommer snart "imorgon" och jag får krama om dem alla ordentligt.
Bilden uppe är från en plats nära var jag bor. Jag har följt med uppbyggnaden där sen 2014. En norsk kvinna bor i en grotta med sin kanariska man, och de har byggt upp en vacker park av stenar och blommor. De odlar också potatis, tomater och många andra grönsaker o örter. I en korg har de två jordgubbsplantor men det fanns också ringblommor.
De är så underbart vänliga och ville bjuda mig på kaffe. Mannen tyckte att jag liknade en spanjorska, och han pratade så tydlig spanska att jag förstod vad han sa. Kvinnan tillverkar handgjorda smycken, så nu ska Felicia få ett av mig. Jag ska berätta mera om deras liv i grottan i höst.
Och vad har då tiden här på ön gett mig? Det som allra mest har överraskat mig är det rika sociala liv som finns här, och hur lätt det är att komma med. Ibland har jag fått tacka nej för att få den ro jag behöver för att att skriva. Här verkar det som om de flesta vågar vara sig själva, det går att prata om allt som livet bjudit på. Jag har fått ta del av många gripande berättlser men också riktiga glädjehistorier. Så är ju livet; inte ens i paradiset besparas vi från bekymmer. Havet har ju också varit helt underbart, men alla glada och vänliga öbor har gjort min vistelse angenäm. Och nya vänner från hemlandet har jag fått, så det har varit många roliga stunder med glada skratt. Jag har också märkt att det sk turistlivet inte är något för mig. Jag har bara gått till nån strand för att jogga eller promenera, men i någon solstol har jag inte legat. Och livet i PR CC har inte ofta lockat mig.
Jag tog en paus i skrivandet mitt i sjunde kapitlet förra onsdagen. Jag fortsätter sen när jag stationerat mig i Paradis1, och det är ju ännu bara "råkopia". Kanske jag sitter här och finslipar texten ännu i nästa vinter. Det finns nog en liten pedant i mig när det gäller vissa frågor. Det skulle ingen tro som nu tittar in i min lya. Här är det saker överallt eftersom jag tömt och städat skåpen. I kväll och i morgon ska allt packas ner för att vänta på mig i ett par väskor i garderoben.
Njut av vårens ljusa kvällar!
Carola WB
