Summasumarium
Hej från isande vindar. Nu är det ca 30 graders temperaturskillnad mellan mina paradis. Jag längtar så att få komma bort. Den här sommaren har bjudit på många obehagliga stunder, men jag går stärkt ur den här mardrömmen, och märker redan att jag inte är samma människa som jag var före.
Bilden uppe visar vad jag gjorde igår. Vem skulle ha trott, att det första som blir färdigt av boken, är berättelsen "Ängladoktorn och mina trauman" på spanska. Inte jag åtminstone, men där ligger den nu och ett steg är klart. Bilden har jag tänkt som pärm ifall jag inte får nån bättre idé i vinter. Nu har jag åtminstone stor lust på skrivandet igen, men i första hand kommer jag att ta hand om hälsan.
Blommor har en läkande kraft, så de här plockade jag för att hela tiden se livets skönhet. Musik är ju viktigt för mig, men under de mest mörkaste dagarna glömde jag den. Men en morgon när det hade börjat vända, öppnade jag FB och Thomas Lundin hade lagt upp sången "Efter sol kommer regn". Den kom som på beställning: just det som jag behövde då, så den har jag lyssnat på många gånger sedan dess.
Jag som är en stor djurvän, ser med nya ögon på dessa fästingspridare nu. Vet inte hur jag kommer att övervinna skräcken för de små djuren. Jag är så glad över att snart kunna vandra ute, utan att behöva byta kläder och ha "punkkicheck" varje gång jag kommer in.
Nu är alla krukor tömda för Sofie och Teo var här och hjälpte mig att fixa färdigt för vintern. De tog med två blommor till balkongen för de är ju så fina ännu. Allting blev på hälft då jag insjukna, men nu är all ved sågad och kvistarna brända. Det är inte lätt att bli helt orkeslös och inte orka göra någonting. Jag har fått se helt nya perspektiv av livet, och varje dag jag mår någolunda bra är en fest.
Medicinen har bitit bra, men hur skulle det ha gått om jag inte själv tagit ansvar för medicineringen, utan bara fått en kur för 14 dagar? Efter det här kommer jag aldrig mera att lita på nån läkare i det här landet, få se hur det blir på GC? Min fd arbetskamrat, en äldre sjukskötare, från tiden jag jobbade som nattsköterska, sade när hon hört min story: "man kan inte lita på någon i vården längre". Hon har mycket mera erfarenhet än jag, och det låter mycket skrämmande. Otrygghet påverkar hälsan så det är en stor nationalekonomisk fråga. Alla förstår inte själva att de blivit utsatta för vårdfel, och visst är läkarna bara människor som också gör fel. Det mest sorgliga är att de inte genast får ge god effektiv vård, utan den dåliga billigare måste först provas. Det innebär alltför ofta mänskligt lidande och en större räkning i slutändan.
Tråkigt nog har jag hört så mycket hemskt om både hälsostationen och Malms jour efter det här, så jag borde säkert söka mig till nån annan, om mitt vårdbehov fortsätter i vår. Det är verkligt skrämmande att det är så här, och att omsättningen är så stor bland läkarna.
Det finns också mycket positivt som sommaren gett. Fina stunder och tankeutbyten med nygamla vänner förgyller mina minnen. Alla varma tröstande ord och kärleken som flugit över hav och land har hållit mig flytande. När man blir allvarligt sjuk förstår man hur det ser ut i vänskapskretsen. När man berättar att man har en allvarlig sjukdom, blir det genast mycket tystare i FB. Men nu väntar hoppeligen bättre tider i Paradis2.
Må väl!
CWB
