Städning
Hola från en normal ön. Måndag började med en skön regnskur: steg upp och öppnade fönstret. Hämtade vatten och trasa för att kunna torka av myggnät, fönster och karmar. Trasan blev grannbrun men den varma luften kändes betydligt renare. Efter frukost satte jag på munskydd och handskar och gick ut på terrassen för att städa. Allt hade fått ett lager av den rödbruna sanden och det var ingen idé att ta dammsugaren. Nu var det trasa, borste och mopp som gällde. Jag hann endast med hälften före caliman tätnade och jag gick in, och städade lite där men det fanns inget damm.
Det var nog bra för vattnetrycket lär ska ha blivit lågt då alla städade samtidigt. Jag hade ju städat på lördag så allt damm hade kommit på 1,5 dygn. Gamla öbor säger att de aldrig varit med om en sådan calima, och det att det var så hård storm dessutom. Men efter att de städat på måndag fortsatte karnevalen i LP på tisdag med ledig dag och program hela dagen. Här blir man inte kvar och fundera på det som varit utan går snabbt vidare.
På söndagen stängde flygplatsen igen och fast den öppnade på måndag så kunde inte flygen lyfta före de var ordentligt kollade eftersom de hade fått sand i motorerna. Idag flyger de sista av de planen iväg men jag vet inte om alla människor kunnat lämna ön. Det blev kaos på flygplatsen och människor har övernattat där. Många arrangerar ju sin resa själva så det finns ingen guide som fixar allt. Lågprisbolag som Norski har säkert inte så stor personalstyrka på jobb ett veckoslut, för att ta hand om såna här exceptionella situationer. De var väl lika förvirrade över situationen som resenärerna.
SAS lär inte heller ha kunnat sköta det bättre men det var helt enkelt en så ovanlig situation och ingen visste hur länge den skulle pågå. Det var förstås svårt för barnfamiljerna som ville komma bort från den farliga luften. Kanske blev det en erfarenhet för dem så att de nästa gång packar lite mera kläder och bjöjor i handbagaget, för livet är oberäkneligt.
Jag gick inte till poolen på lördag eftermiddag, och blev kvar i lägenheten till måndag. Ägaren hörde av sig på söndagen och frågade hur jag mådde. Han sade att jag skulle lägga fuktiga handdukar under dörrarna, och använda andningsskydd om jag går ut. Själv var han uppe i bergen och evakuerade människor undan branden. Jag skrev att han ska vara försiktigt, och han skrev tillbaka att jag också bör vara det. Det kändes så tryggt och som om jag har en "canariefamilj" här nu. De tidigare husägarna har inte brytt sig om hur jag mått, och den där "gangstern" på Guanabara som äventyrarde min hälsa genom att inte åtgärda vattenskadan.
Jag såg på Television Canaria som hela tiden hade extra utsändningar ang situationen. Det var bra info och övning i språket. Myndigheterna tar ansvar och informerar bra här, och tex väderutsikterna har så bra bilder från alla öar som alla kan förstå. Calimans täthet var 999 i LP och ca 850 här. Bra luft är under 50, medelmåttig upp till 100 och högre än det är ohälsosam. Det var nog rätt folktomt ute på lördag kväll och söndag och många människor hade skydd för näsa och mun.
Stormen var ju också väldigt häftig och det blåste tydligen så mycket från sydost att den förorsakade en hel del skador i Mogan kommun: palmer hade fallit på bilar och delar från tak mm hade flygit omkring. När jag också såg bilder och filmsnuttar, på en finsk FB-sida där de berättade att det är svårt att hållas på benen, la jag in info om myndigheternas varningar. Jag insåg att alla inte förstod farorna, och tänkte att det kunde vara på sin plats att hindra nån olycka. Det kom inte nåt tack för det som det brukar göra på svenska sidorna, utan nån töntig kommentar om att caliman påverkar oss olika, och att vi nog alla kommer levande härifrån.
Också på Yles sida var det nån "expert" i Norden som uttalade sig i saken, och visst var det andra töntiga kommentarer, men så är det ju på sociala medier. Jag fick många bra skratt då jag läste på öns olika sidor där de som inte fanns på ön visste bäst. Själv har jag fått erfara att jag trots att jag bott här fyra vintrar, inte ännu visste mycket om calima, och isynnerhet dess faror som ofta kommer som hälsoproblem långt senare.
Blommorna fick efter att de varit i duschen flytta in till sovrummet. Jag borde skaffa en som renar luften till nästa calima. Nu har jag blivit klokare och har lärt mig att skydda mig. Den här caliman gav inga symptom så det lönar sig att vara inne. Det var inte några andra problem än att kroppen längtade efter att få röra på sig, men igår var jag i poolen och idag till butiken, och nu blir det promenad och sen poolen. Städningen börjar vara färdig efter grundlig städning på terrassen igår, och idag tog jag ännu ett varv med trasa och mopp.
Egentligen tycker jag nog att gatudammet på vårarna i Hesa + pollen har varit ett större problem för mig. Det finns under en lång period så det går inte att undvika. Jag klarade bra av lite isolering här; kom att tänka då jag blev isolerad i flera veckor på Granö när det var menföre. Men det gick också bra då man tar ut det bästa ur situationen. Nu vet jag att jag också klarar av en häftig sandstorm här.
Sista bilden är en gammal kiosk vid Tropical playan. Nu har PDL playan fått nya kiosker, och de har toaletter så vattenkvaliteten blir bättre på den stranden. En gammal tant som jag kanske orkar vandra hela vägen till fyren om man kan dricka, vila i skuggan och gå på toa.
Lev gott!
CWB
