Radio och tv
Jag lyssnar på Radio Vega, ser på YLE:s tv-program och följer med flera poddar, så har rätt bra koll på vad som händer i Finland. Det blev en vana som finns kvar från våren då jag var mycket hemma. I Finland lyssnar jag ofta på radio men då kommer det så mycket repriser under dagen. Igår såg jag presskonferensen angående coronaläget i Helsingforsregionen. Det är mycket värre där än här, och flickorna blir väl trötta på mina chatt om att dom ska vara försiktiga. Men en morsa är man hela livet. Själv är jag glad över att jag inte är där nu och retar upp mig på alla som inte följer rekommendationerna. Här är det enkelt eftersom det är krav som alla följer. Tyvärr har det dykt upp människor norrifrån som tycks tro att munskydd ska sitta på hakan. En svensk medelålders kvinna som kom till ön i oktober insjuknade i Covid-19 efter tre veckor, och smittspårningen ledde till IKEA. Det finns ett café där svenskarna gärna äter svenska köttbullar. Hon lär ska ha hamnat på intensiven så den sjukdomen ska vi nog ta på allvar.
Jag ser gärna på svenska tv-program men också a-studio följer jag med. Närbild har blivit bättre och har i höst tagit upp intressanta frågor. När jag behöver pigga upp mig ser jag på Detta om Detta. Det blir ofta på fredag kväll. På lördag kl 11 sätter jag mig på terrassen med en cerveza och lyssnar på Fritt fram. Dom gubbarnas humor passar bra för mig, och samtidigt ser jag ut över havet eller på bergsvägen som är till höger om terrassen. Där brukar kattorna klättra, och i granngården vandrar ibland en gubbe runt på sin terrass. Han började med det i våras så hans vanor fortsätter också.
Jag var så glad att det på de finska sidorna inte varit lika hätska debatter. För en vecka sedan såg jag ett inlägg av en finsk kvinna, som jag trodde handlade om försäljning eller uthyrning av bostad, men det visade sig vara ett meddelande om att de kommit till ön. Följande dag la hon in några bilder på mörkhyade människor och kartor var hon sett dem. Dessutom beskrev hon deras utseende och beteende. Nästa dag kom samma bilder på en annan finsk sida med klagan om att hon tidigare blivit blockad. Några finländare gillade inlägget men hon fick nu en lång saklig kommentar från en man som bor på ön. Han skrev om mänskliga rättigheter mm. Efter det la hon upp en massa bilder enbart på mörkhyade, en videosnutt och en lång rapport, där hon använde ord som "pikimusta" och uttryckte sig nedlåtande. Hon ansåg igen att hon hade rätt att berätta om sin känsla av osäkerhet, för "dom hör inte hit och ska inte vara här". Då frågade jag om hon också tar bilder på min chockobruna släkting och skriver rapport ifall hen kommer hit. Jag undrade hur hon vet att alla mörkhyade i PR är flyktingar, och skrev dessutom att en stor del av flyktingarna har ljus hud. När jag kollade hennes bilder såg jag att hon hade tagit bilder av samma personer flera gånger från olika håll. Hon klagade att dom stirrat på henne, men det är väl inte så konstigt då hon både granskat dem noga och fotat. Svaret jag fick var att om min släkting går i grupp eller kommer för nära så gör hon så. De personer hon fotat var ensamma eller två. Stackars människa!
Det finns tydligen de som tror att om de äger en lägenhet uppe på berget, så kan de bestämma vilka som får vistas på hela den orten. Såg på tv att det nu ordnas skönhetstävling för afrokvinnor i Finland, och fast jag inte gillar skönhetstävlingar så tycker jag att det är bra.
Må väl!
CWB
