Skrivandet
Hola från aktiva tider med boken. En granne har läst ARBETSRESAN och jag fick så mycket feedback att jag känner mig upplyft. Eftersom jag är rätt obekant för hen så kändes den ärlig och äkta. Hen har ingen orsak till inställsamhet, och jag fick också höra att hen hade antecknat kloka ord ur boken. Jag fick lite lust att ev ge ut en ny version av den, så vem vet.
Sån här utsikt har jag under siestan då jag tömmer hjärnan och får ny inspiration. Jag har nu börjat läsa från början av boken, för att få bättre helhetsbild och fylla i det som fattas. Tänk vad lätt det är att jobba utan hjärndimma, men också flytten hit har gjort att jag har arbetsro. Det har varit intressant att uppleva hur jag reagerar nu då jag läser de mest häftiga avsnitten. Blodtrycket steg endast lite på gult, så ingen stor reaktion. Skrivandet känns lätt och jag blir glad när jag läser, men kroppen gillar inte att den sitter stilla länge.
Men det gäller också då jag umgås med människor och sitter länge. I går kväll var jag och firade Kanarieöarnas dag i en bar. De serverade god tapas och vin. När jag kom hem tog jag en tur i mörkret i den varma poolen, så att kroppen blev återställd. Jag fick igen lyssna på en story om mellanhanden. Det var så mycket som var bekant; faktiskt exakt ordagrant det som jag fått höra, och problematiken var lika. Trots långtidskontrakt måste de betala hyran kontant, troligen för att ägaren inte vill betala skatt på hela summan, eller inte betala skatt alls.
På FB har det varit diskussion ang hyror och mäklare nu, men svarta hyror tycks vara ett känsligt ämne.
Båten är nu i hamnen och Sofie, Teo och Ronja var ute till arbetslägret på veckoslutet. Den ser rätt ny ut på insidan så jag får vara nöjd med jobbet. Hoppas det var sista sprickan på den båten, och att den håller lika länge som jag, liksom de lovade.
En bit från en tand lossnade, men det förde med sig att jag upptäckte öns billigaste tandläkare. Hon har mottagning i SA shopping center, och kommer från samma land som Ängladoktorn. Det märktes på vänligheten och arbetsglädjen.
Nu är det endast residencia och sjuförsäkringskortet som fattas, men en dag ska jag väl också ha dem i min hand.
Lev väl!
CWB
