Lågtryck
Hej från fuktigt väder för tredje dagen, men odlarna är väl nöjda. Första morgonen i fosterlandet regnade det. När jag kom ut till Gläntan var det halvmulet och vinden var mycket kall, men följande dag vaknade jag inte upp till varken snö eller regn. Satte genast igång med fönstertvätten och det blev klar sol på eftermiddagen. Wow, ingen snö iår, tänkte jag och gick ut och krattade. Ca en timme senare dök det upp svarta moln och så kom det en hagelskur 😂
Jag fortsatte att städa inne på förmiddagarna och jobba ute på eftermiddagarna. Nätterna var så kalla att jag måste lyfta in morsdagsrosen. I år gjorde jag den sk vårstädningen i snabb fart, och när mäklaren hade varit här med fotografen var jag kaputt. Till all tur var det rätt så drägligt väder den dagen dom var här, men följande dag var helmulen med hård iskall vind. Jag låg utslagen på soffan och sku verkligen inte ha velat köra båten då. Jag har köpt tjocka öronlappar på GC, så att jag inte får ont i örongångarna av vinden.
Det har också varit fina kvällar innan lågtrycket kom. Jag har suttit inne i värmen och kollat på naturen som mycket långsamt har vaknat i det kyliga vädret. Maj har nog varit sval i år, men vi hade också några soliga dagar med normal temperatur. Ronjas 2-årsdag kunde vi fira ute på deras gård på Brändö. Visserligen hade jag ullstrumpbyxor och topparock, men jag är ju mommo.
När lågtrycket var på väg kände jag av det i hela kroppen. Trots att brasorna höll fukten borta inne, fick jag värk i leder och lemmar, och jag kände mig nerslagen. Jag äter så sällan medicin så bestämde att nu tar jag en kort kur för att klara av det här.
Jag har tänkt på hur det sku ha varit om jag hade kommit till en lägenhet i Solvik. Jag sku ha skaffat hem frö, plantor och mull till mitt 'växthus' (balkongen) och visst, fönstertvätt sku det också ha varit. Men allt det andra utejobbet, som min rygg inte längre gillar, sku jag ha sluppit. Nog har jag planterat lite här också, men hade fullt sjå med att få mullsäcken i och upp från båten. Det blir också många tunga lyft med att få maten ut hit. Vattenjoggningen saknar jag så mycket här, för den håller ryggen i skick. Men det bästa med Solvik: jag sku ha bott nära mina barnbarn.
Jag har varit några gånger i skogen för jag måste ju visa råmärkena åt mäklaren. Tyvärr hade inte lantmätaren märkt ut en gammal råsten i fjol, så den exakta platsen hittade vi inte. Tog förgivet att han knytit ett band i närmsta träd, som han gjort vid det nya märket. Nu kan jag röra mig i skogen utan att få obehag, men 'punkkicheck' blir det genast efteråt. Också de andra utesysslorna har jag klarat av utan större ångest, men få se hur jag reagerar när jag ser en fästing.
Det bästa med regnet är att jag kunnat bränna lite skräp och kvistar, men nu är allt så surt att det inte brinner. Grannarna på andra sidan sundet satte genast igång när regnet kom, och det blev en ordentlig brasa som påminde om midsommar.
Lev väl!
CWB
