Ett år
Hola från skönt nästan vindstilla väder. Tomaterna mognade till jul och fick bli mitt julträd. Idag är det skrangligt och bladen vissnar, så trots att det ännu kommer nya blommor får det snart försvinna.
Också de små plantorna fick några tomater, men alla blad har vissnat på dem. Jag kan konstatera att den här terrassen inte är lämplig för tomatodling, men det var ett roligt projekt i alla fall.
Det här året har för mig personligen varit ett bra år: betydligt bättre än tomatskörden. Jag har kommit till nya insikter och har haft många intressanta och givande diskussioner. Reaktioner som jag först har upplevt som obehagliga, har visat sig att vara både viktiga och givande. Jag har lärt mig nytt angående personlighetsstörningar, och har förstått att en skilsmässa inte behöver betyda att allting är över.
Jag har fått tack för att jag lyfter fram problem som människor ofta skäms över, och jag har haft flera givande samtal angående skammen, men också om hur en del personer reagerar då någon vågar lyfta fram känsliga saker. Tex boken om Jörn Donner och Bitte Westerlund satte igång många olika reaktioner. Samma gällde en annan kändis i Finland. Medan en del anser att det är privat skvaller, tycker andra att det är mycket viktigt att det finns modiga människor som vågar stiga fram och berätta. Jag hör till dem som anser att det är viktigt att vi vågar berätta om livet som det är utan polerade kulisser och försköningar. Verkligheten är inte alltid vacker och problemfri som glansbilderna på sociala medier.
Det här året har jag inte behövt bekymra mig över bostaden mera: fuktproblemen är borta. Visst har jag fortsatt att följa med bostadssituationen på ön: försäljningen har minskat med 40 % och hyrorna har skenat. Jag träffade en person som under pandemin hade kommit över en billig etta, och i år hade köpt en större bostad i San Agustins Lidingö, som hen uttryckte det. Det är ett stort område, som ligger ovanför Svenska Skolan och Svenska Kyrkan, och ägs till 80 % av svenskar. Jag smålog vid tanken på att människor även här har behov av att 'skilja vetet från agnarna'.
"Dom fattiga kan betala" fick jag också höra av samma person. Hen menade vi som bor på hyra. Men inte är det billigt att bo på 'Lidingö' heller: lika mycket som min halva hyra går till månadsavgift till husföreningen och därtill kommer el och vatten som ingår i min hyra. Alla lägenheter har inte havsutsikt, men det har dom kanske inte heller på Lidingö. Området är öppet och för några veckor sedan läste jag att två lägenheter hade blivit ockuperade.
Bilderna är tagna när jag stod på en av bergsknallarna på 'Lidingö'. Jag är glad över att jag bor här med stängda portar. Det har blivit mycket mindre trafik vid min port nu, när de har bytt lås vid tenninsplanens port, så att alla som bor lägre ner kan gå ut där. Endast de mest nyfikna kommer här förbi ibland.
Poolbarens nya ägare ordnar nu fester på eftermiddagarna så kvällarna är lugna. Den kedjerökande grannen, som ofta besökte mina grannar, har nu hittat andra terrasser att besöka. Personen på 'Lidingö' var mycket irriterad över rökförbudet på ön, och ansåg att om man få äta och dricka vad man vill, så ska man också få röka överallt. Jag insåg att det inte är någon idé att berätta varför vi har rökförbud.
Jag fick en bild från Bjönsö. Inte började jag längta till det landet. Det här året har mina nära och kära hittat nya jobb som dom trivs med, och det glädjer mig. Också andra saker har ordnat upp sig. Äntligen hade jag ett lugnt år utan tråkiga överraskningar. Nu hoppas jag att situationen i världen också ska lugna ner sig.
Gott Nytt År!
CWB
