Rekord.
Hola från skönt väder. Vårkänslorna vaknade på marknaden. Tänk vad trevligt att kunna njuta av sommarblommor hela året, fast jag vill ha en paus på hösten så att jag får julstämning.
Redan nu är det värmerekord på flera orter i Spanien och torkan blir värre. Jordbrukarna har stora problem så få se hur sommarn blir? I Finland var det köldrekord i början av vintern och nu är där kanske halkrekord.
De två första veckorna i januari kom det över 2000 flyktingar från Afrika hit. Det är rekord. Alla dagar visar de i nyheterna båtar som kommer och hur myndigheterna tar hand om flyktingarna. Ingenstans i samhället märks de på något sätt. Jag tänker på de rasistiska påhopp jag bevittnat i Helsingfors. Här finns det så många olika hudfärger att ingen reagerar.
Som du kan se så blir det inte rekordstor tomatskörd, men det kommer hela tiden nya kart fast jag inte hjälpt till med pollineringen mera.
Senaste veckan har jag reflekterat över den rikliga kommunikationen jag hade veckan innan. Min nya kanariska bekantskap ville att jag skulle delta i en undersökning angående hur nordiska människor ser på kanariska folket. Jag tackade nej, för undersökningen dök upp då jag började backa, så den var kanske en orsak att fortsätta bekantskapen. Det blev för komplicerat och negativt för mig; jag föredrar att få neutral info från personer som har god helhetssyn, och deltar inte i undersökningar där den som intervjuar har en mycket snäv åsikt.
Det ser ut att bli rekordhögt valdeltagande i presidentvalet i Finland. Jag har följt med Yles debatter för det är intressant underhållning. I början tyckte jag att det fanns tre kandidater som jag inte ville att sku bli ny president, men nu har de blivit fler. Jag har blivit trött på att lyssna på tre hala och arroganta medelålders herrar som upprepar sina inövade fraser. Min förhoppning är att homofobin inte avgör valet.
Jag har haft lust på boken, och nu har inte blodtrycket stigit mera, så tydligen har 'terapin' haft god effekt. Små förändringar gör jag ännu så det blir att läsa på nytt. Nu vet jag också hur/när den ska sluta. Jag skrev visserligen sista kapitlet förra våren, men lät det vara öppet eftersom allting får födas spontant. Nu börjar jag känna behov av att komma till punkt, eftersom nästa projekt redan väntar runt hörnet. Det är så roligt att ha någonting nytt att se fram emot.
Njut!
CWB
