Misslyckas

Hej från kräftor och månsken. Nu blev det så lång paus att jag hunnit bli ett år äldre. Här har varit fullt fart då barn och barnbarn varit på besök en vecka. Hade önskat en bevattningskanna för utekrukorna och det fick jag, men fick en överraskningspresent som var en kräftfest på kvällen. Det var en rätt solig och varm kväll, så vi kunde sitta ute på terrassen. Någon snapsvisa blev det också, men ingen snaps. "Sibboborna huttar och ......"

Men nu till rubriken så ingen tror att kräftorna var misslyckade, för de var jättegoda och tillbehören likaså.
Jag har alltid unnat andra att vara perfektionister, för det är inget för mig. Brukar ibland undra vad de går miste om medan de fejar och fixar, men de är säkert väldigt nöjda över sina liv där allt är som det ska. Själv hör jag till de människor som kan slå mig ner i ett rörigt utrymme, se ut genom fönstret och bara njuta av stunden. Visst känner jag mig nöjd när jag har städat undan, men det är inget måste för att jag ska må bra. Och som jag redan skrev tidigare, så städar jag oftast då det verkligen märks ordentligt. I sommar har jag levt med högar och lådor av saker omkring mig. Både Sofie och jag har hämtat saker hit som inte ännu hittat någon plats. Jag ska köpa nya förvaringsutrymmen, men borde först bli av med en gungstol.

Kanske du minns att jag sådde ärter i en låda i april? Först åt mössen upp dem flera gånger inne, men också ute blev de uppätna många gånger. Nångång i juli flyttade jag lådan med några korta gröna strontar, åt sidan och tänkte att det blir ingenting. Nån vecka senare märkte jag att det vuxit ut en lång trassla som hade börjat blomma. Den fladdrade i den hårda vinden men klarade sig, och nu såg jag att där finns många ärtskidor som snart kan skördas. Samma gäller de ärter jag sådde i blomrabatten; de är långa och fulla med ärtskidor och blommor nu. Men jag borde ha satt mycket högre och stadigare stöd åt dem, så nog rätt misslyckat blev det med ärtorna.

En Stjärnöga (som de väl heter på svenska?) trivdes inte i blomlådan utan slutade växa i juli. Jag skämtade att den blivit mobbad av sina större kompisar runt omkring. Den fick flytta ner bredvid den avsågade Midsommarrosen, men ser inte ut att trivas där heller.
Det är mycket annat som blivit misslyckat i sommar. Vädret var så fuktigt att de flesta målararbeten inte blev gjorda. Terrassen blev oljad på ett helt nytt sätt, men jag gillar att finna nya lösningar då situationen det kräver.

Utfärderna till mina bästa smultronställen är ännu ogjorda, men nu väntar de värme så kanske ....
Inga fotolådor som jag skulle sortera ute på terrassborden är fixade. De skulle nog ha flygit iväg med vinden som har blåst nästan varje dag. Men det kommer nya somrar med bättre väder.
Boken har inte fått många nya sidor, men jag har en hel del text i hjärnan som väntar. Ska börja skriva gula lappar nu då jag inte har barnbarnen här, så det behöver inte vara så misslyckat trots allt.
Men nu lite andra misslyckanden. De har förnyat taket på huset där min lägenhet finns i Helsingfors. En metallskiva på balkongen hade gått sönder så kontaktade arbetsledaren. Han har inte begåvats med förmåga att bemöta människor på ett artigt och vänligt sätt. Sen hörde jag av en granne, att regnvattnet rinner längs väggarna och inte i stuprännorna, så nu håller de på för fullt ännu fast allt skulle vara klart före midsommar.
Tyvärr har det varit stora problem i byggbranschen redan länge. Det har varit många renoveringar i huset i stan, och under de senaste tio åren har det varit mycket problem med dem. Stambytet gick inte som planerat, men så blev det ännu läckage på en svetsfog ett år efter att de förnyats, med stor renovering som följd. Jag bodde flera veckor på en arbetsplats tills jag krävde att få bo på hotell. Det saknades någon som tog ansvar, och arbetet gjordes sent omsiders av svart arbetskraft från grannlandet.
Finländarna är snabba med att kritisera sydeuropeernas sätt att bygga, men själva kan vi nog ståta med våra mögelhus och andra problem. Här finns det inte ledare som kan leda och ha kolla på alla olika leverantörer och entreprenörer. Ingen vill medge att något gått fel, och man skyller på varandra.
Har följt med en annan renovering på nära håll i sommar, och undrat över att varje varuleverans varit försenad, och att det oftast varit fel produkter.
Jag kunde under min tid på GC konstatera, att där fick jag snabb hjälp när jag behövde, och de var vänliga och glada människor. Visst finns det problem där också, men tyvärr är det ofta invandrarna som står för dem.
Njut av sensommarvärmen och ta lärdom av alla misslyckanden. Det är de som ger oss möjlighet att utvecklas och lär oss hitta nya vägar.
CarolaWB
