Pisslukt
Hola från mörka moln över Atlanten, men på andra sidan av den går det vilt till. Många är förvånade men det är inte jag. För ett par år sedan skrev jag om personlighetsstörningar. Här har vi ett praktexemplar på hur det går när de får makt och pengar. Mobbning och förnedring inför hela världen, men en psykopat saknar respekt och samvete. Verkligheten förändras allt efter behov, och lögnerna duggar tätt eftersom de inte kan skämmas.
Egentligen vill jag inte ge Trump något utrymme här, men han passar bra med nästa bild. Det här upptäckte jag just när jag slog mig ner för att skriva. En hänsynslös hundägare har vandrat förbi.
Vid porten luktar det piss, och det är inte hundarna som har pinkat i vrån. Här i SA luktar alla murar piss nuförtiden.
Nu till våra utflykter med Felicia. En dag tog vi bussen till LP. Det är en stor stad med höga hus.
Vi vandrade till köpcentret Las Arenas som ligger vid konserthuset.
Där hittade hon allt som hon behövde innan vi åt lunch.
Sedan vandrade vi till en glassbar vid stranden.
En annan dag åkte vi till PR och Mogan Mall. Där glömde jag helt bort att ta bilder. När vi vandrade ner till playan blev jag förvånad över hur litet allting var och avstånden var så korta. Inte kunde jag förstå varför jag hade blivit förtjust i orten för länge sedan. Jag upptäckte hur mycket jag har förändrats sedan jag flyttade dit 2016. Jag tänker annorlunda nu. Det positiva var att det inte luktade piss i dalen som det gjorde då jag bodde där.
I torsdags hade jag föredrag på klubben om hur det kom sig att jag flyttade hit och började skriva. Lite presenterade jag boken också men utan att avslöja något väsentligt. Det var intressant och jag fick bla höra att föredraget varit både humoristiskt och djupt. Kanske en ovanlig kombination här på ön, där det mesta är lätt underhållning.
I går var jag på vernissage men om det berättar jag nästa gång. Grannen kom på besök mitt i skrivandet, men det var en givande och intressant diskussion.
Lev väl!
CWB
