Dystert
Hej från kyliga vindar. Ligger på soffan under ullfilten medan brasan brinner. Några varma och soliga dagar har det nog också varit.
På weekenden sjösatte vi roddbåten, så att jag kan börja skära vass, när den kommer upp och ännu är kort och skör.
En ensam svan simmar omkring också iår. Undrar om det är samma som har varit här många år?
I måndags kände jag att jag hade landat och anpassat mig. Början var svår för jag hade inte hunnit vistas många timmar i landet innan jag i metron hörde riktigt fult rasistprat på klingande finlandssvenska. Om personen inte sku ha pratat i telefon skulle jag ha ingripit, men tyvärr steg jag av vid följande station.
Följande dag använde jag för problemlösning eftersom det alltid finns problem som måste lösas när jag kommer. Medan jag väntade utanför banken diskuterade jag med de andra som köade. En sade: "Någon vård får man inte i det här landet, åtminstone om man är pensionär" och de andras kommentarer var inte speciellt upplyftande. I Gigantti fick jag inte mitt ärende uträttat, men det unga biträdet lovade höra av sig, vilket han inte gjort. Jag fick i alla fall veta att jag kunde ta passfoto hos dem, och passet kom snabbt.
Första veckan på ön blev jag överöst av dystra nyheter om hur dåligt barnen och ungdomarna mår i det här landet. Finland är i topp vad
beträffar själmorsstatistiken bland barn och unga, och samma gäller mentala problem och våldsbrott. Barnfattigdomen har ökat och de fattiga familjernas barn blir mest mobbade.
Igår och idag har nyheterna berättat om hur det tar sig uttryck i praktiken. Undervisningsministern är chockad men det är inte de som jobbar med ungdomarna och inte heller jag. Själv sitter han i regeringen som har ökat barnfattigdomen,
inkomstklyftorna och polaseringen. Det är skrämmande hur totalt samhällsfrånvänd landets ledning är.
På weekenden ska vi fira Ronja 5 år. Det ska bli roligt med fest och miljöombyte. Jag borde få lite sommarblommor till lådorna med mig när jag kommer tillbaka.
Igår jobbade jag med min partner, och fick bort en hel del små björkar. Jag försökte i många år få en häck, men hjortarna och jag var oense om beskärningen. Slutresultatet blev dåligt, och nu ska vi se om det kommer tio nya björkar från varje stubbe.
En syrenblomma får vi om inte hjortarna äter den.
Sofie planterade ut fjolårets rosor och de tycks ha klarat vintern. Få se om de får vara ifred? Jag har satt upp en sopsäck vid flaggstången, eftersom den lär ska skrämma bort hjortarna. Nu är det bäst att tänka positivt och vänta på bättre tider i det här landet. Sköt om er själva och varandra!
CWB
